El Clasico - och allt jag tänker på är Lussebullar
And then there was food
fucking hilarious
vad är det män inte förstår? Varför är de så satans tröga? Bilder... Jag hatar bilder! Nu blir det reverse. Ska kanske ta och hänga upp lite foton hemma?!
Jag är less på att prata. Jag tror inte mina ord ... de är. Jag vet inte. Dammiga. Diffusa. Vet inte vad jag säger eller vad jag vill ha sagt. Ett enda samelsurium.
Estland all over the place
Ser märkliga signs överallt. Försöker någon tala om något för mig? Estland. Tallink. Börjar fundera.
Grannen kryper i buskarna och jag har precis krupit hem från E. En kväll av vin, kvinnor och sång. Och vovvar. Jag har målat mina naglar, ätit gott och blivit introducerad för en "affärsidé". Good Luck Chuck. I´m a sissy, wont take the chance - wont do the work. Anyhow. Vem vet. Kanske ångrar mig om 2 år när alla andra åker jetski och sippar champagne.
Hoppas de då minns vem som banade väg för deras framgång och gav plats genom att tacka nej.
I övrigt en bra kväll. Hittade en låt av Melissa Horn . Should have found it earlier. Ibland trillar man över låtar som tilltalar en. Den gick rätt in i hjärtat. Den är jag. Var jag, a while ago. Märkligt vad tiden går snabbt. Jag täbker på var jag var för ett år sen. Hur rörigt mitt liv var och hur jag kämpade. K flyttade i Noember och jag stegade vidare i försöket att komma undan tillvaron. men man kan inte fly. Att åka till honom i sommar var det bästa jag gjort på länge. Jag behövde ett riktigt avslut. Ett sista farväl. Av honom och familjen. There´s no way back och det känns skänt att veta att det är definitivt. Denna fina, underbara människa och jag - det bara är inte så.
Jag var så liten. Så krossad. Så fruktansvärt sårad och arg och trotsig. Jag levde i en dröm och jag vaknade. Shit happens. Life goes on. Utan det förflutna så hade jag inte suttit här idag - på min alldeles egna balkong. Jag hade inte suttit här ensam och längtat efter P. Cliff snusar där inne och jag ska krypa till kojs. Arbete imorgon. Igen. 2045 Inter-Barca. Be there or be square. Tid att hooka med mina fotbollsfriends och Krikelin. Har jag tur pallrar P sig in till stan as well. Vi får väl se. 
let me do you all over again
goofy
Jag är ingen dumbom, jag vet vad som spelar roll.
Jag vet vad jag vill.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
fan jävla skit! Gör så jävla ont i hjärtat. Min älskade vita, fina, underbara, älskade Bobby. Inga mer tävlingar. Inga mer hopp. Bara mys i hagen. Om det bara vore så väl att han inte har ont igen, så vore jag gladast i världen. Jag älskar mitt bus. Han är mitt allt allt allt. Min klippa. Min trygghet i all skit jag varit genom.
ad infinitum
Big Mama har hjälpt mig röja i garderoben. Fantastiskt vad mycket saker man kan samla på sig! Nu gick vi inte igenom allt, men nästintill. Mina prep-shorts tog jag tillbaka, men annars har jag lytt blint. Kvinnan har ju koll.
Utöver detta ska mannen hennes sätta samman ett litet fitness-schema åt yours truly...
Jag trivs med min lilla mjuka kropp, men lite toned limbs skulle kanske inte sitta fel. Jag är ju trots allt bara 23...
Over all, en bra dag. Produktiv.
Men ligg ner då!
Stackars Cliff, men givetvis är han extra störig när jag är lika ur led som tiden.
Saker som man blir glad av
*vänner
*vin
*vovvar
*vacker hy
ny dag
Nu får det vara nog. Jag orkar inte mer. Jag ska bli mitt gamla jag igen - positiv och på G. Jag klarar allt, men ibland måste man få vara ledsen. Men jag tror att det är nog nu med de här dygnet-runt-analyserna...
all världens jävelskap...
...o jag tar smällen...
Efter ett par veckors intesiva filande är nu åtminstone sovrummet i fas. Fattas bara att övriga rum och jag ska finna frid. Jag förstår inte vad som går fel och händer, men det är galet.
Jag har nog aldrig varit så klarsynt i mitt liv. Aldrig heller har jag gråtit så mycket.
Köpte säng i lördags, en avskyvärd vit färg, som jag var tvungen att måla om. Efter ett lager av den nya färgen så bröt jag samman - det såg ut som babybajs. Men så, efter myckt tårar och mera färg så blev resultatet faktiskt ganska bra.
Jag tycker om min nya säng. Helt ärligt så är jag löjligt glad för den.
Min vän J skickade en analys till mig. Via mail. (Fruktansvärt koncept det här med abstrakta meddelanden.) Han hade en hel del sanningar att komma med och återigen, blev min respons tårar. Tårar och ord. Han är fantastisk med sin klarsynthet och ärlighet. Utan honom vet jag ingen som kan vara s abrupt ärlig. Ingen annan vill ge det. Som om jag är ömtålig, mindre vetande eller helt enkelt oförmögen att hantera det. Jag tycker det blir så märkligt.
Varför inte bara vara konkret och koncis i kritiken eller samtalet?
I helgen såg jag en flicka som jag arbetat med 2 gånger. Hon gömde sig för mig. GÖMDE sig?! Är inte det ett märkligt beteende? Vanligtvis är jag ganska snabb på att plocka upp andra människors signaler eller stämningar - men det här var in absurdum. För såvitt jag vet har vårt samarbete fungerat friktionsfritt och jag tycker väl att, även om vi var i en håla, så borde vi bägge haft lika stor anledning att skämmas.
M tycker att jag ska låta det bero, men jag måste ju prata med henne. Har hon motsättningar vad gäller mig så är frågan om vi bör arbeta ihop? Men säger hon inget kan man inget ordna. Känner mitt ansvar som den äldre.
Hursomhelst så verkar jag visst ha ord kvar. Imorn ska jag därför plocka fram alla gamla projekt och påbörja Operation Avslutande. Mitt ord ska ta över och förgylla alla utfattiga liv och skänka glädje och medmänsklighet.
dream on...
All stillhet och allt lugn jag byggt upp - det bara far iväg och allt som finns kvar är en darrande hög.
Jag förstår inte hur det kunde gå så fel med K. Rättelse; jag förstår inte hur han kunde låta det gå så långt om han inte ville. Jag har milsdjupa sår och vägrar känna tillit. Det värsta är att jag har det bra, Jag har det skitbra, men vissa sorger sitter hårt. K kände mig. Han kände mig och min histori, visste varför jag kan reagera starkt, vilka övertramp jag klarar av och vilka som förvandlar mig till något hysteriskt eller ologiskt. Jag saknar vår vänskap och förtroende. Vi fungerade bra på alla plan utom de viktigaste antar jag.
Men men, tiden går och varje lärdom gör en starkare.
Jag har väl aldrig vikit ner mig, aldrig gråtit. Starkast i stan och envis som fan.
Jag har min Cliff och även om vi kan slåss stundtals om ledarrollen, så är jag glad för honom. Han är det bästa jag gjort. Han och Bobby.
strangely
befinner mig i mellanlandet, vet inte vilket språk jag talar när jag hör min egen röst... alla tankar är blandade, internationaliserade.... men om hemma är där hjärtat är, så är det malmö...
ett snötäckt malmö som luktar vinter och snöbollskrig, vin och tända ljus, cigaretter och hemligheter i ett fönster - en väntan på vuxendom, insikt och något annat.
ett gyllene malmö som nyss blivit smekt av ett regn, solvarm, ångande våt asfalt, blöta löv och doft av nytvättat. te och skorpor, dolly parton och film...
ett sommarmalmö, för mycket transliknande tjejer som kråmar sig i solen som runt porrstången på Privé, tung fylla och lika tung huvdvärk, vakennätter och vaknätter - se solen gå upp, inse att det är för sent att sova, för trött för att göra något... bara driva runt, göra inget, finnas till, vara allt.
ett vårmalmö som försvinner i yran, grönskan, väntan, ångest och stress. för kort för att verkligen avnjutas, för mycket som vill ske, andra platser som vill ses. snömodd, frostnätter och påskliljor. plötsligt är den över, våren. i mitt malmö.
jag o elton john
It's a little bit funny this feeling inside
I'm not one of those who can easily hide
And you can tell everybody this is your song - men jag är ingen sångerska jag vill ta de vackraste orden i världen och ge till dig men alla är redan förbrukade, använda I want to take down the stars in the sky to se the light from your eyes se dina ögon lysa ge dig månen att binda vid din handled kyssa varje stjärna kiss every star one by one för att kunna viska ditt namn mot din panna på samma språk som de gör the way they do vagga dig som havet gör and watch you fall asleep whisper to yor eyelashes and count them
Egentligen har jag bara en fråga, if I fall would you pick me up?
Motig motgång
Jag som trodde att jag verkligen fick vara glad en stund, genast står 10 soldater och hugger mig i ryggen,