madisons

Jag har förätit mig, hela helgen. Mat i alla dess former och i bannlysta mängder har florerat i mitt hem. Nyttig mat, förvisso,men även en och annan juldrink har slunkit ner. Nätverkade lite under lördagskvällen. Jag börjar bli mer och mer som min man, fast lite mera påflugen och in-their-fces. Anyhow. Det är så jag jobbar. Min vän från galan har jobbat, jobbat, jobbat och inte alls haft tid med mig.

På tisdag har jag möte med skolan för att kunna knyta ihop säcken på ett någorlunda vettigt vis. Imorgon åker Sanna, tyvärr. Det har varit helt underbart att ha henne här. Få tankarna på annat. Cliff har också uppskattat det. Långpromenader och utflykter är mumma för en liten vovve. Han har numera en given plats i sängen. Jag vet att det kanske är fel men när jag åker... Rent egoistiskt vill jag ha honom nära. Det är den enda biten jag inte kan acceptera med min flytt. Att han kanske inte kan åka med.

Hakuna Matata.