kärleksfrossa och vakennätter

jag är knäsvag av lycka

jag upplever en fantastisk känsla, som kräver att bli dokumenterad, penetrerad, accepterad och delad med världen. inget mer. jag vill bara att ala ska veta och inse att nu - nu vet jag att jag är fri. fri från gammalt groll, tyngder och bojor. fri från självanklagelse, lögner och förnekelse. fri från det eviga slaget mot orättvisor.

jag vill ha en för tillfället omöjlig omfamning, så jag sparar känslan och tar tillvara på tillgodokvittot för att lösa in vid tillf'älle.


(20 dagar kvar till jag kommer hem. snart är jag i hamn.)


K - du är mitt bevis på att omnia vincit amor. inatt var beviset jag aldrig trodde jag skulle uppleva. du är - allt.





vuxentrend

idag är det den 15 juli och jag har varit här sedan den 11 februari. det blir en helsikes massa dagar. om 12 dagar åker vi till Frankrike. Om 19 dagar kommer vi tillbaka. Om 24 dagar kommer mamma o pappa. Om 27 dagar åker jag hem. Hem hem hem!

hem till K, hem till vårt hem som ska bli ett hem eftersom det varit ett ingethem hittills.
 
mitt liv i siffror

nu ska vi alltså bli vuxna, skaffa hemtelefon och rutiner, boka tvättid i den läskiga källaren och ha gårdsstädning ibland. jag borde bli rädd. jag borde tänka - oj oj oj. men det gör jag inte.

oroa mig för bredbandshastighet för vårt förhållande har jag inte heller tid med, varför ska jag ödsla enrgi på det, när bara tanken av K´s frukostsmulor får mig att le?
jag har funnit något värdefullt, en människa som gör mig genuint lycklig, bara av att tänka på honom.

en människa som jag kan krama när jag vill och som jag inte räds att tvista med.

det ska bli så sjuhelvetes härligt att komma hem till mitt malmö och möblera om, köpa lampor, bokhyllor, pärmar och annat- äntligen ska jag ta mod till mig och kasta allt gammalt skräp som bara ligger där. gamla brev och räkningar, bilder och skolpapper... vad ska jag med det till om 100 år?

äntligen kommer jag hem! jag är alldeles axalterad av att få ha en normal vardag - inga uppställningar på backen, inga brandlarm mitt i natten, inga flödeslarm i MC att kvittera, brandronder och kölhalning är gammalt nu. men framförallt får jag vara nära min egen familj.
K vet det inte än, men snart får vi det trångt i vår lilla lya. Jag räknar med nytillskott inom 6 månader. måste bara bestämma vilken ras det blir först, lägga upp det lite snyggt - skapa ett sug. o sen en dag, utan förvarning kommer HAN att komma till MIG och säga :
-Du, Älskling. Jag har tänkt på det här. Borde inte vi skaffa en hund? Det vore väl trevligt?!


H


regn regn regn...

...detta eviga väder tråkar ut mig!

det är ju sommar.
jag trodde sommar var något internationellt, en allmän vetskap - spridd över alla världens kontinenter...

men icke sa nicke i en morotshatt av gummi som hans mamma sytt - här öser det ner.
dag efter dag efter dag. enda uppehållet den senaste månaden var i helgen. när jag hade flytt landet. kom istället till ett sverige, som hade tidernas översvämningar i min stad.

det bekom dock inte mig, som spenderade mesta (hela) delen med K i stockholm och i skärgården. detta är alltså den viktiga delen, för det var där det hände. där jag hade mitt moment.

i en snurra någonstans i närheten av sandhamn betraktade jag min man och insikten slog ut som en solfjäder i mitt bröst - det här är Han jag drömt om, längtat efter och väntat på. den här utsikten är sinnsbilden av kärlek för mig. ett par dagars skäggsstubb, gul regnrock och regnvåta kinder gör vackert ännu mera bildskönt och det grundläggande, urbana, i min kärlek till denna människa så konkret och absolut evigt.