God damn that Great Dane
Är i stugan med E och Krikelin. Efter lite vin, matförberedelse och massa skitsnack så sa vi att vi skulle ta ut busdjuren. Precis komna genom grinden ser Cliff en annan utmananande jycke och drar iväg - varpå hela min högra hands knogar fläks upp mot grindstolpen. Stabila fröken håller på att svimma och blir akut illamående. Nu är alltså girlsen ute med hundarna, jag har fått ligga med benen högt och försökt plåstra om handen med dinosaurieplåster. Det värker och svider nåt förbannat. Ser inte helt bra ut - för att inte tala om min spegelbild. Helt plötsligt får askgrå en ny innebörd för mig... Får ta och ordna med maten istället!
------------------------------------------------------------------------------------------------
Ett par timmar senare och note to my self; youtuba Chistian+lejon. Jag och Krikelin satt i varsin ände av soffan och stortjöt när vi såg klippet. Bakgrundshistorien är fantastisk.
Men kvällen fortlöper väl. Litet och opretentiöst. Vi är nog alla till mans lite trötta. Vi har ett absolut enormt utbud av vin och sprit, men har knappt tagit oss igenom fördrinkarna. Maten var det som vanligt mycket av, men inte lika onyttig som vanligt. Jag kan inte - vill inte - få problem igen.
Man kan väl säga i korta ordalag att hälften av mina tårar egentligen var pga något annat. Någon annan. efterverkan av en chock. Saknad. Pick and choose.
82 dagar till lille julafton.